1. Vad vill du göra? – Fundera på vad du ska skapa med din 3D-skrivare. Enkla leksaker? Något för hemmet? Ditt val av program kan variera beroende på ditt projekt.
2. Passar programmet med din skrivare? – Kontrollera att programmet fungerar med just din 3D-skrivare och din dator.
3. Lätt att använda – Välj ett program som är lätt att lära sig. En del program har hjälpsamma guider eller videor som visar hur man gör.
4. Nödvändiga funktioner – Se till att programmet har de rätta verktygen du behöver. Vissa program har extra finesser som kan vara bra om du vill göra något mer avancerat senare.
5. Pris – Det finns både gratisprogram och de som kostar pengar. Tänk på vad du får för pengarna och om det är värt det för dig.
6. Operativsystem – Vissa CAD-program fungerar enbart på Windows medans andra fungerar på Mac, Windows, Linux och t.om. iPad. Kolla över systemstöd innan du bestämmer dig, speciellt om du vill kunna använda olika enheter för att rita 3d modeller.
7. Hjälp när du behöver – Kolla om det finns bra kundtjänst eller en grupp av andra användare som kan hjälpa dig om du kör fast.
8. Filhantering – Programmet ska kunna spara och öppna olika sorters filer. Det är bra om du kan spara dina projekt säkert.
9. Kan du växa med programmet? – Tänk på om du kan behöva fler funktioner i framtiden. Vissa program låter dig lägga till mer funktioner när du blir bättre.
10. Prova först! – Om du kan, testa programmet innan du bestämmer dig. Många har testversioner.
11. Se vad andra har gjort – Det kan vara hjälpsamt att se exempel på vad andra har skapat med programmet.

Kom ihåg, det bästa programmet är det som passar just dina behov och som du känner dig bekväm med att använda. Lycka till!

Här är en bra lista för att se bästa cad program för 3d skrivare.

Kortfattat är skillnaderna mellan traditionell mjukvara och webbappar, att de förstnämnda är utvecklade för specifika processorarkitekturer. PC-datorer och Windows använder historiskt sett x86-arkitekturen, som vanligtvis representeras av processorer från Intel och AMD.

Webbappar byggs däremot med webbstandarder och är således plattformsoberoende. De kan köras på vilken enhet som helst, så länge du har en webbläsare med stöd för standarderna. De senaste versionerna av de kända webbläsarna har stöd för tekniken.

Historiskt sett har Internet Explorer haft stora problem med att följa standarder, vilket är en uppfattning som lever kvar och än idag starkt påverkar Microsoft ställning med Internet Explorer. Deras senaste version IE9 är faktiskt en riktigt bra läsare som är snabb och som följer standarderna på ett väldigt bra sätt.

Det här är väsentligt att berätta eftersom Metro baseras på just Internet Explorer (version 10 för att vara exakt), även om det ska vara möjligt att byta till en annan webbläsare för den som vill. Vi har tidigare publicerat en krönika om fördomarna mot Internet Explorer.

Problem med gamla webbläsare

Ett problem med webbappar är att så många användare kör med gamla webbläsare. Firefox och Chrome ser idag till att uppgradera sina program per automatik, för att användarna ska ha de senaste funktionerna. Internet Explorer kan dock inte använda den här typen av metoder, eftersom Microsoft då riskerar att bli åtalad för konkurrensbrott. Det är ett av skälen till varför det fortfarande är vanligt med såväl IE7, IE8 och till och med katastrofprogrammet IE6.

Vi som är lite mer vana användare behöver hjälpa och övertyga våra mindre insatta bekanta för att få dem att uppgradera till den senaste versionen av sin webbläsare. Det är inte bara en fråga om att ha stöd för aktuella webbstandarder, utan även en fråga om säkerhet. Webbläsaren är en vanlig språngbräda in i datorn för farlig kod och hackare. Att uppdatera för att täppa till säkerhetshål är således viktigt. Än viktigare är att uppdatera tredjepartstillägg som Adobe Reader, Adobe Flash, QuickTime och Java.

Jämfört med traditionella program

Visst finns det nackdelar med webbapplikationer jämfört med traditionella program. De tekniska möjligheterna är begränsade i webbstandarder, även om det här blir allt bättre allt snabbare. Det finns en hel del saker som helt enkelt inte gör att göra i en webbapp; dels för att det rent praktiskt är omöjligt, och dels för att det skulle gå alldeles för långsamt. Då är traditionella program lösningen.

Vanliga applikationer skrivs som sagt för en specifik processorarkitektur och ett operativsystem. Det gör att man inte har några begränsningar, utan kan göra i stort sett vad som helst. Och dessutom går det snabbt att göra det. Programkod exekveras direkt, till skillnad mot webbappar som kräver en mellanhand i form av webbservrar och webbläsare.

Tyngre applikationer som Photoshop, videoredigering eller avancerade spel, är idag inte möjliga att bygga i webbstandarder. De måste skrivas som traditionella program för att det ska vara möjligt.

Nackdelen med traditionella program är att de som sagt bara fungerar på specifika plattformar. Utvecklare som vill kunna nå användare på olika plattformar behöver då bygga om sin applikation till att fungera även på andra datorer. Det här har inte varit några större problem förr i tiden, när det i stort sett bara fanns Windows och Mac OS X (även om Mac på den tiden hade en väldigt liten marknadsandel).

Många plattformar idag

Idag är det annorlunda – OS X har växt till sig ordentligt, så allt fler utvecklare vill nå även dessa användare, men sedan finns det alla mobila arkitekturer och operativsystem som formligen exploderat, såsom iOS, Android, Symbian och Windows Phone. Vidare är även Linux och Unix viktiga plattformar för en del typer av applikationer.

Bild: Webbapp för filmtjänsten Headweb.com.

En utvecklare som vill nå användare på alla plattformar behöver då programmera applikationer för varje respektive system. Det är kostsamt och tidskrävande, och det är ett omfattande arbete att hålla dessa program uppdaterade, och att få användare att ladda ner de nya versionerna.

Webbapplikationer körs däremot på en webbserver, så det räcker att utvecklaren uppdaterar denna app för att det ska fungera överallt. Med hjälp av så kallad responsive webdesign är det lätt att få tjänsternas gränssnitt att anpassa sig efter respektive plattform, och framför allt storleken på skärmen och hur användare styr dem – mus, tangentbord eller tryckkänslig skärm.

Den ständiga diskussionen

Men huruvida utvecklare ska välja webbappar framför traditionella program och appar handlar inte bara om teknik. För även om appen rent praktiskt skulle kunna utvecklas med webbstandarder, och därmed underlätta enormt mycket för utvecklare, är det ändå inte en självklarhet.

Statistik har visat att vanliga användare fortfarande hellre väljer en vanlig app istället för en webbapp. Tyvärr. Varför det är så kan man diskutera. Ett skäl kan vara att det är lättare att ta betalt för en traditionell applikation. Det finns också en ekonomisk aspekt för utvecklaren. En vanlig applikation körs lokalt på den enhet du installerat den på, medan webbappar körs på en webbserver.

Den datorkraft webbappar behöver, hämtas från servrarna som hanteras av utvecklaren. En framgångsrik applikation kommer att kräva rätt ordentligt med datorkraft och bandbredd, något som är långt ifrån gratis. Det finns flera tjänster som är anpassade för att hantera webbapplikationer – Amazon erbjuder virtuella servrar i molnet som många utvecklare gillar. I Sverige finns bland annat City Cloud.

För kommersiella program går den här ekonomiska detaljen att lösas, men för dem som utvecklar gratisprogram, exempelvis freeware, är det här en väsentlig nackdel för webbappar.

Windows 8 viktar mot webbappar

I Windows 8 och med gränssnittet Metro kommer Microsoft som sagt att lägga tyngd på webbappar. Metro är ett väldigt annorlunda gränssnitt som ser helt olikt ut den klassiska skrivbordsmodellen. Det är en design vi tidigare har sett i Windows Phone och sedan relativt nyligen uppgraderades Xbox till Metro-gränssnittet.

Metro har skapats med tryckkänsliga skärmar i åtanke, något som fått mycket kritik från de som inte gillar förändringar. Men faktum är att Metro går fint att använda även med mus och tangentbord. Nästa gång vi köper en ny bärbar dator, blir det med Windows 8 och då tänker vi satsa på en dator med tryckkänslig skärm. Kombinationen av mus och tangentbord samt den tryckkänsliga skärmen tror vi är perfekt för Windows 8.

Anledningen till att man har utvecklat Metro, är att Windows 8 inte längre bara kommer att köras på datorer. Det nya operativsystemet ska fungera på alla typer av enheter; surfplattor, smartphones, TV, mediaspelare och så vidare. Och eftersom alla dessa olika enheter inte uteslutande kommer att köra x86 som processorarkitektur, är webbappar rätt väg att gå för att slippa att bygga olika appar för olika plattformar.

Men som vi skrev ovan är det inte alla saker som kan göras i webbstandarder. Därför kommer det naturligtvis gå att köra traditionella x86-applikationer i Windows 8 – förutom i Windows RT, som är en Windowsversion för ARM-arkitekturen, det vill säga den processor som sitter i de flesta smartphones och surfplattor. I Windows RT är det uteslutande webbappar – eller Metro-appar som de också kallas – som körs.

Program som Photoshop, Premiere, World of Warcraft, med flera, kan inte byggas som webbappar idag. De är alldeles för krävande och utnyttjar teknik som ännu inte är möjlig att genomföra med webbstandarder. För dessa finns fortfarande skrivbordsgränssnittet kvar i Windows 8. Föredrar du detta behöver du således inte bara sitta i Metro.

En stor förändring i gränssnittet

För tio år sedan hade vi tillhört dem som inte gillar stora förändringar. Men idag tycker vi att det är spännande steg som Microsoft har vågat ta. Vi har insett att vår gamla motsträvighet mot stora förändringar i Windows baserar sig på lättja och osäkerhet.

Under alla åren har vi lärt oss hantera Windows, så omfattande förändringar betyder att vi tvingats lära oss en massa nya saker. Istället för att vara klart duktigare än de flesta andra vanliga användare, knuffas vi ner på samma nivå och får börja om lärandet. Windows 8 och Metro är därför snarare lockande. Det ska bli spännande och roligt att få lära sig något nytt.

Därtill tror vi att webbappar är rätt väg att gå. Redan idag är det många av oss som i stort sett uteslutande arbetar med webbappar. Att inte längre vara bunden vid en specifik dator på samma sätt som man var förr tio år sedan, är befriande. De flesta verktyg vi använder fungerar lika bra oavsett vilken av våra enheter vi använder; våra bärbara eller stationära PC, vår MacBook Air, vår iPhone eller iPad, eller Windows Phone och Android.

När din dator går väldigt långsam, brukar du då starta upp Aktivitetshanteraren för att försöka ta reda på vad det är som strular? Då är du inte ensam – det här är förmodligen det första programmet du som Windowsanvändare vänder dig till i de här fallen. Jag gör det själv.

Men om du inte får reda på så mycket från Aktivitetshanteraren så finns det bättre alternativ. Här nedan får du tips om tre stycken nyttiga verktyg som är helt gratis att ladda ner och använda. Det är program som du rekommenderas installera för att ha till hands när något i systemet inte fungerar ordentligt.

1. Process Explorer visar allt som körs

Om du trodde att Aktivitetshanteraren visade allt som körs i bakgrunden, så trodde du fel. Visst finns det mesta här, men efter att ha kört Process Explorer inser du att det är långt från hela historien. Med hjälp av Process Explorer kan du ta reda på allt som körs på itt system. Och det går att öppna program för att se trädstrukturer över olika processer som körs av dessa program.

Process Explorer är Aktivitetshanteraren för professionella datoranvändare. Det ser väldigt komplicerat ut vid en första anblick, men det beror mest på att det är så många färgmarkeringar. När du väl börjar titta på vad som döljer sig i programmet kommer du säkert att förstå det. Programmet kräver dock att du har hyfsat bra koll över hur Windows fungerar och vad processer är för något.

2. AutoRuns visar autostartande program

Ponera att det tar flera minuter för Windows att starta på din dator. I de allra flesta fallen beror det här problemet på att det körs igång en massa autostartande program samtidigt som Windows. Om du inte kontinuerligt städar din dator – vilket de flesta av oss inte gör – växer mängden allt eftersom vi installerar nya program.

Att rensa upp bland autostartande program är ett enkelt och snabbt sätt att få datorn att starta snabbare, att frigöra mer internminne och processorkraft. Det bästa sättet att göra det här, är att använda programmet AutoRuns. Till skillnad mot den funktion som finns i Windows egna Aktivitetshanterare (fliken Autostart) eller Systemkonfiguration (på gamla Windowsdatorer) så kommer du via AutoRuns åt alla ställen som autostartar program.

3. System Explorer har det mesta

System Explorer har en hel del av funktionerna som både AutoRuns och Process Explorer har. Om du bara vill installera ett program, välj det här. Det innehåller massor av olika funktioner för att övervaka systemet och kontrollera vad som körs och vad som kräver en massa datorprestanda.

Förutom själva delen med autostartande program finns det olika mätverktyg och annat som kommer väl till hands när du försöker hitta fel i systemet. Det är ett smidigt program som jag varmt kan rekommendera.

Tidningen TechWorld, från IDG, har publicerat en lång artikeln under rubriken Därför blev XP sämst på säkerhet, som är klart läsvärd för alla som är tekniskt intresserade. Det råder ingen tvekan om att XP har varit, och fortfarande är, ett omtyckt operativsystem. Men samtidigt är det XP-datorer som är främst utsatta för olika typer av attacker, just på grund av att säkerheten lämnar mycket att önska.

Hur kunde det bli så här, frågar man sig i artikeln. Två experter, Niklas Andersson och Andreas Stenhall, ger i artikeln sina olika svar på frågan. Andersson börjar med att förklara historien bakom XP, om hur Microsofts utvecklare fick i uppdrag att sammanföra de två skilda systemen Windows 95/98/ME och Windows NT/2000 – så att alla dess användare kunde uppgradera till nya XP.

Istället för att skriva ny fräsch kod, började man istället bygga om och plåstra ihop gammal kod, för att se till att Windows XP blev så bakåtkompatibelt som möjligt. Resultatet känner vi till; en lång rad säkerhetshål som gång på gång har utnyttjats av cyberskurkar för att sprida trojaner och annan bråte.

Microsoft har flera gånger försökt skrota Windows XP, men eftersom det fortfarande är så många användare som kör operativsystemet har det inte varit lätt. Därför håller man än idag på att utveckla säkerhetsuppdateringar till XP, för att täppa till alla de hål som kontinuerligt hittas.

Men det är klart att fokus hos Microsoft idag inte ligger på att hålla XP uppdaterat, även om man gör vad man kan. Det kommer man att fortsätta med fram till 8 april 2014 – därefter begraver man XP officiellt. Om användare fortfarande inte uppgraderat, står vi inför ett jobbigt problem. Det är inte bara datorns ägare som blir utsatt om systemet blir infekterad av en trojan – är datorn uppkopplad till Internet kommer den att försöka sprida viruset.

Andreas Stenhall lyfter fram problemen med att Windows XP som standard inte hade någon brandvägg – något som kom först senare i och med ett servicepaket – samt att XP gav användare administrativa rättigheter, och att många program krävde att köras med administrativa rättigheter. Detta gjorde det väldigt lätt för farlig kod att exekveras.

Webbläsaren Internet Explorer var en motorväg för farlig kod rakt in i datorn, inte minst på grund av ActiveX och en oändlig rad säkerhetshål som gjorde det möjligt att köra kod lokalt på datorn. Microsoft har dock lärt sig mycket av detta och i Vista och Windows 7, och nyare versioner av Internet Explorer, ser det annorlunda ut.

Stämpelklockan är simpel till funktionen men ganska komplicerad och tidskrävande att använda. Den är inte kopplad till internet så du måste manuellt föra över alla tider till din dator via sladd eller Bluetooth. Eventuella schemaändringar laddas inte in i stämpelklockan så det blir en del extrajobb med att justera tidrapporterna.

Det finns heller inget stöd för kollektivavtalsberäkningar så de får du göra manuellt i löneprogrammet.

Det finns export till ganska många svenska lönesystem. Följande system kan man beställda som export.

• Agda
• BL administration
• Crona lön
• Edison
• Fortnox
• Hogia
• Kontek
• Mamut lön
• SPCS Lön
• SPCS Lön Special
• Visma 300
• Visma 600
• XOR-lön

De tre mest kända programmen från leverantören är BL Lön, BL Administration och BL Bokföring men de har även faktureringsprogram, tidsredovisningsprogram, leverantörsprogram, bokslutsprogram, skatte & deklarationsprogram, föreningsprogram och årsredovisningsprogram.

Som leverantör av diverse administrations -och ekonomiprogram är Björn Lunden en välkänd aktör som särskiljer sig från konkurrenterna Visma & Fortnox genom att erbjuda en mer kundnära relation.

Björn Lunden säljer och skriver även många böcker som kan hjälpa dig förstå nya begrepp och metoder.

www.bjornlunden.se

Att använda Excel för tidrapportering fungerar bra för vissa verksamheter men för många kan investering i ett digitalt verktyg spara tid och pengar. Det finns över 50 olika tidrapporteringssystem i Sverige, så det kan vara svårt att välja rätt. Programguiden.se kan hjälpa dig att hitta det bästa systemet för din verksamhet. Tidrapportering används främst för lönekörningar (se de bästa löneprogrammen i Sverige), men det kan också användas som underlag för fakturering till kunder.

Det finns många fördelar med excel, det är enkelt att skapa en tydlig mall – och excelmallen kan göras komplex om verksamheten behöver det. Excel-mallar kan anpassas mot den specifika verksamheten man bedriver. För vissa verksamheter finns det ingen ersättare mot excel-bladen.

Men, för de hundratusentals svenskar som idag tidrapporterar med excel och som inte jobbar med ytterst komplexa arbetstyper och tider så kan man spara mycket tid och pengar genom att investera i ett digitalt verktyg för att hantera tidrapporten.

Arbetsgivaren har även den mycket att spara – den genomsnittliga medarbetaren som tidrapporterar med excel lägger 4% av sin arbetstid på att sköta rapporteringen. Det är mer än 6h varje månad, ett digitalt verktyg reducerar tiden med ca 80% för medarbetaren. Det är många timmar varje månad som verksamheten kan lägga på viktigare saker.

Även administratörerna och lönepersonalen får ett enklare och effektivare arbetssätt. Uträkningar kan i högre grad automatiseras och fel som orsakas av den mänskliga faktorn sjunker drastiskt.

Alla vinner på att investera i ett pålitligt och smart tidrapporteringsverktyg. När du kommit så långt att du bestämt dig för att investera i ett tidrapporteringsverktyg så kommer nästa huvudvärk.. Vilket system ska vi använda?

I Sverige finns det just nu fler än 50 olika tidrapporteringssystem, alla med olika design, funktioner och priser. Det tar lång tid för någon att hitta rätt, att granska och testa alla olika system tar orimligt lång tid vilket innebär att ingen gör det. Istället kollar man på 3st system, begär in offerter och väljer det man tycker passar bäst av de tre.

Problemet här blir naturligtvis att man inte väljer det som egentligen skulle passat bäst för ens verksamhet. Att endast kolla på 3/50 är förståeligt med tanke på hur lång tid det tar att utvärdera. Men det är där vi kommer in. www.programguiden.se är till för att underlätta ditt val av tidrapporterings & andra personalhanteringssystem.

Vi är branschexperter och har över 15 års erfarenhet av tidrapporteringsprogram, schemaläggningsprogram, HR-system, löneprogram och administrationsprogram.

I den här artikeln kommer vi att gå igenom de olika viktiga vägvalen du måste göra när du utvärderar ett system och vi guidar dig genom djungeln av begrepp och prismodeller.

Så häng på, ta en kopp kaffe och byt ibland mus-arm (mycket skrollande).

Tidrapportering – olika användningsområden

Det finns ett antal olika anledningar till att en verksamhet vill att medarbetarna rapporterar sina tider. Det mest självklara är såklart för att ha underlag inför lönekörning. Medarbetarna är ju trots allt anställda utifrån arbetstid och det finns ju en direkt korrelation mellan lön och arbetstid under en given månad.

Det kan uppfattas enkelt från medarbetarens håll att köra lön, men det är oftast betydligt mer komplext än vad de flesta tror. Kollektivavtalsregler, sjukdom, semesterberäkningar och mycket annat gör det svårt att få bra koll på medarbetarnas tider (och lön) om man inte gör lönerna och uträkningarna manuellt.

Att göra löner manuellt är inte rätt väg att gå, speciellt inte för de verksamheter som har fler än 10 anställda. Då tar det plötsligt upp en stor del av arbetsdagen, att bara räkna lön.

Det finns även de verksamheter som går ett steg till med tidrapporteringen. De använder tiderna som underlag för faktureringen till sina kunder. Det kanske är ett konsultbolag som hyr ut sina medarbetare till företag.

Du kan även gå ett steg längre och börja använda tidrapporteringen för verksamhetsutvecklande uppgifter, som att göra data-analyser för att försöka öka produktiviteten och för att identifiera bristande rutiner. Hursomhelst så behöver de olika användningsområdena helt enkelt olika komplicerade tidrapporteringssystem.

Att tänka på när du väljer tidrapporteringssystem

Det finns ett antal viktiga frågor du behöver ställa dig själv inför valet av tidrapporteringssystem. Under listan kommer vi gå igenom varje fråga mer detaljerat.

• Vad vill jag få ut av tidrapporteringsprogrammet?
• Hur mycket är det värt för organisationen att ha ett väl optimerat tidrapporteringssystem?
• Vad är jag villig att betala för ett system?
• Hur viktigt är det att systemet kan automatisera saker som uträkning av olika ersättningsmodeller (t.ex OB, Jour, Röda dagar, osv).
• Har jag den kompetens som krävs för att införa ett system?
• Hur är medarbetarnas inställning till tidrapportering?

Vad vill jag få ut av tidrapporteringsprogrammet?

Detta är den första och sannolikt den viktigaste frågan du behöver ställa dig själv. Nedan kommer en tabell med några olika scenarion och hur det påverkar ditt val av system.